Varför heter Harvard inte "USA:s nationella universitet"? Världshistorien som döljer sig i universitetsnamnen är mer fascinerande än du tror.

Har du någonsin funderat över en fråga?

Vi har "nationella" Tsinghua-universitetet, "nationella" Taiwan-universitetet, och Ryssland har också en massa "nationella" universitet. Men om man ser sig omkring i världen, varför saknar då de främsta toppuniversiteten, som Harvard, Yale, Oxford och Cambridge, ordet "nationell" (National) i sina namn?

Ännu mer märkligt är att Storbritannien har "Imperial College", vilket låter mäktigt och imponerande; medan Tyskland och Japan efter andra världskriget desperat strävade efter att radera orden "kejserlig" (imperial) eller "nationell" från sina universitetsnamn.

Vad ligger egentligen bakom detta? Har ordet "nationell" någon annan betydelse utomlands som vi inte känner till?

Idag ska vi avslöja den hemlighet som döljer sig i universitetsnamnen. Att namnge ett universitet är faktiskt som att namnge en restaurang – namnet är inte bara en beteckning, utan också en deklaration.

Första typen av restaurang: "Gamla Kungs hemlagade mat" – lokala universitet som tjänar samhället.

Föreställ dig att du vill öppna en restaurang i USA, skulle du kalla den "Amerikas förste mästerkock"? Sannolikt inte. Du skulle antagligen kalla den "Kaliforniens solkök" eller "Texas grillhus". Det låter vänligt och autentiskt, och talar tydligt om för alla: Jag betjänar invånarna i detta område.

Amerikanska "delstatsuniversitet" (State University) följer samma logik.

Till exempel University of California, University of Texas – deras namn betonar "delstaten" snarare än "nationen". Detta är ett mycket smart tillvägagångssätt, som både återspeglar universitetens offentliga karaktär att tjäna delstatens skattebetalare, och samtidigt skickligt undviker de problem som ordet "National" kan medföra.

Eftersom i USA och många västländer är "nationalism" ett mycket känsligt ord, som lätt kan associeras med krig, konflikter och främlingsfientlighet. Att använda "State" istället för "National" är alltså som att namnge restaurangen "Gamla Kungs hemlagade mat" – det är lågmält, pragmatiskt och fokuserat på att erbjuda grannskapet den bästa servicen.

Andra typen av restaurang: "Kinas första paviljong" – flaggskeppsuniversitet som representerar nationen.

Naturligtvis finns det också restaurangägare som är ambitiösa och vill bli ett nationellt riktmärke. Han skulle namnge restaurangen "Kinas första paviljong" eller "Pekings anka-huvudrestaurang". Så fort namnet visas, representerar det en självsäkerhet som säger "ingen kan överträffa mig" – det är inte bara en restaurang, utan också en nationell kulinarisk fasad.

"Nationella universitet" i vissa länder spelar denna roll.

Till exempel "Australian National University" eller "National University of Singapore". I dessa länder finns det oftast bara ett "National University", vilket är ett akademiskt flaggskepp byggt med nationens samlade kraft, och representerar landets högsta nivå. Dess namn är ett skinande nationellt visitkort.

Detta skiljer sig helt från vår vana att ha många "nationella" universitet. Där betyder "National" en unik och framstående status.

Tredje typen av restaurang: "Yamatos erövringsmatställe" – kejsaruniversitet märkta med invasionens stämpel.

Föreställ dig nu det mest skrämmande scenariot.

En restaurang som varken heter hemlagad mat eller första paviljongen, utan snarare "Yamatos erövringsmatställe" eller "Germansk överlägsen festmåltid", och som öppnats på ockuperad mark. Syftet med denna restaurang är inte att laga mat, utan att med sitt namn och sin existens ständigt påminna lokalbefolkningen: "Ni är besegrade av oss."

Det är därför orden "National" och "Imperial" (kejserlig) historiskt sett har blivit så "giftiga".

Under andra världskriget etablerade Nazityskland och Japanska imperiet så kallade "kejsaruniversitet" (Reichsuniversität / 帝国大学) i de ockuperade områdena. Dessa skolor var verktyg för att genomföra kulturell aggression och rasassimilation; universitetsnamnen var som historiska tatueringar inristade i ansiktet, fulla av våld och förtryck.

Efter kriget blev dessa namn en skam och förnedring. Tyskland, Japan och andra europeiska länder raderade snabbt bort sådana universitetsnamn från historien. Människor blev extremt vaksamma på ordet "National", av rädsla för att det skulle associeras med fascism och imperialism.

Det är därför du idag på den europeiska kontinenten har svårt att hitta allmänna universitet som bär namnet "National". Även det anrika holländska "Rijksuniversiteit" (ordagrant "Nationaluniversitetet"), föredrar i sin externa kommunikation att skickligt översätta det till det mer neutrala "State University" för att undvika onödiga associationer.

Världssynen bakom universitetsnamnen

Nu, när vi återvänder till dessa namn, blir allt tydligt:

USA använder "delstatlig", vilket är pragmatism och betonar att tjäna lokalbefolkningen.
Storbritannien behåller "Imperial College", som en gammal adelsman som inte glömt "imperiet där solen aldrig går ner"s glans – ett historiskt arv som har bevarats.
Australien och Singapore använder "nationell", vilket är ett nationellt visitkort och visar upp toppklassig självsäkerhet.
Kontinentala Europa undviker generellt "nationell", vilket är en reflektion över historien, och en försiktig avgränsning från det obekväma förflutna.

Ett enkelt universitetsnamn döljer dock en nations världssyn, historiesyn och värderingar. Det berättar för oss att språk är långt mer än bara en kombination av ordagranna betydelser. Bakom varje ord finns lager av kultur, historia och känslor.

Det är just detta som gör interkulturell kommunikation så fascinerande och samtidigt så utmanande. En enkel maskinöversättning kanske kan berätta att "National" är "nationell", men den kan inte förklara de tusentals betydelser det kan ha i olika sammanhang – är det ära, ansvar eller ett ärr?

För att verkligen förstå världen och föra djupa samtal med människor från olika kulturella bakgrunder, behöver vi se bortom orden och förstå historierna bakom dem.

Och det är just det som är den sanna meningen med kommunikation.

Vill du föra djupa samtal med människor från hela världen och förstå de kulturella berättelserna bakom deras språk? Prova Intent! Det är en chattapp med inbyggd toppmodern AI-översättning som låter dig överskrida språkbarriärer, prata obehindrat med vem som helst globalt och verkligen förstå varandra.