Sluta vara arg! När utlänningar ropar "Ni hao" till dig – här är den mest eleganta motattacken.

Du går på en utländsk gata, njuter av den exotiska atmosfären, när plötsligt ett underligt uttalat ”Ni hao” hörs bakom dig.

Du vänder dig om och ser några utlänningar le mot dig.

Vad känner du då? Kanske tyckte du det var spännande först, men när det händer om och om igen, växer en komplex känsla fram. Är de vänliga, eller hånfulla? Är de nyfikna, eller ligger det en gnutta diskriminering i luften?

Det här "Ni hao" känns som en liten tagg som sticker, irriterar och skapar obehag, utan att man riktigt kan sätta fingret på varför.

Varför kan ett "Ni hao" kännas så obekvämt?

Vi är inte känsliga. Detta obehag kommer faktiskt från tre nivåer:

Att bli sedd som en "exotisk kuriositet": Det känns som att gå på gatan och plötsligt bli betraktad som en apa i djurparken. Personen är inte intresserad av att lära känna dig som individ, utan tycker bara att ett ”asiatiskt ansikte” är en nyhet och vill ”retas lite” för att se en reaktion. Du reduceras till en etikett, inte en levande människa.
Känslan av intrång och förolämpning: Ingen gillar att bli slumpmässigt tilltalad av främlingar på gatan, särskilt inte när tilltalet har en ”nyfiken” och ”granskande” blick. För kvinnor är denna känsla ännu värre, eftersom den blandar dubbel sårbarhet – både ras och kön – vilket kan kännas obehagligt, till och med som trakasserier.
En komplex identitet: När du svarar på ett ”Ni hao” är det i den andres ögon nästan som att du erkänner dig som ”kines”. För många taiwaneser är känslorna och identiteten bakom detta så pass komplexa att det omöjligt kan förklaras på tre sekunder på gatan.

Inför den här situationen har vi oftast bara två val: antingen låtsas vi som att vi inte hörde, går tyst iväg med en knut i magen; eller så svarar vi argt, men då framstår vi inte bara som oförskämda, det kan också leda till onödiga konflikter.

Finns det inget bättre sätt?

Förvandla andras "etikett" till ditt eget "visitkort"

Nästa gång, prova den här metoden.

Istället för att passivt acceptera den där vaga ”asiat”-etiketten som klistras på dig, var proaktiv och förvandla den till ett unikt visitkort som introducerar dig själv.

Det här är mitt ”språk-kontringsdrag” som jag lärde mig senare.

Nästa gång någon utlänning säger ”Ni hao” till mig, förutsatt att omgivningen känns trygg, stannar jag, ler och tittar på dem, och sedan, som en gatumagiker, påbörjar jag min improviserade språkundervisning.

Jag säger till dem: ”Hey! I'm from Taiwan. In our language, we say 'Lí-hó' (哩厚)!”

Vanligtvis är deras reaktion stora ögon, ett överraskat ansikte, som om de upptäckt en ny kontinent. De hade aldrig vetat att det fanns så här coola sätt att hälsa på, förutom ”Ni hao”.

Därefter ger jag dem ytterligare två ”bonusar”:

Tack, heter ”To-siā” (多蝦)
Hejdå, heter ”Tsài-huē” (再會)

Ser du, hela situationen vänds på ett ögonblick.

Ett potentiellt pinsamt eller obehagligt möte förvandlas till ett roligt och positivt kulturutbyte. Du är inte längre den passiva ”observatören”, utan en aktiv ”delare”. Du blev inte arg, men vann ändå respekt på ett kraftfullare och mer intressant sätt.

Detta är inte bara att lära dem en fras; du förmedlar också ett budskap: Asien har inte bara ett ansikte, vi har rika och mångsidiga kulturer. Försök inte definiera oss med ett enkelt ”Ni hao”.

Ditt modersmål är din coolaste superkraft

Jag lär ut taiwanesiska, eftersom det är mitt mest bekanta modersmål. Om du är Hakka, kan du lära ut Hakka; om du är ursprungsbefolkning, kan du lära ut ditt stamsspråk.

Detta handlar inte om rätt eller fel, bara om stolthet.

Vad vi gör är att bryta stereotypen ”Asiat = Kina, Japan, Sydkorea” och med våra egna språk och kulturer rita upp en tydlig och unik ”Taiwan”-kontur i världen.

Föreställ dig, om varje taiwanes gjorde så här: den utlänningen lär sig ”Lí-hó” på taiwanesiska idag, imorgon möter han en Hakka-vän och lär sig ”Ngìn-hó”, och övermorgon träffar han en vän från Amis-folket. Han kanske blir förvirrad, men samtidigt kommer en rik, tredimensionell och mångsidig bild av Taiwan att byggas upp i hans sinne.

Tillsammans kan vi bryta oss loss från ”Ni hao”-träsket.

Självklart är spontan gatupedagogik bara en glimt. För att föra djupare och mer uppriktiga samtal med människor från hela världen, och för att bryta språkbarriärerna, behöver du mer professionella verktyg.

Det är då en AI-app för realtidsöversättning och chatt, som Intent, kommer väl till pass. Den låter dig enkelt använda ditt eget modersmål för att få vänner, diskutera samarbeten och prata om livet med människor från alla världens hörn, och bygga verkligt meningsfulla kontakter.

Nästa gång, efter att du imponerat på någon med ett ”Lí-hó”, kanske du kan öppna Intent och inleda en ännu mer spännande interkulturell dialog.

Kom ihåg, ditt språk och din kultur är inte en börda att dölja, utan ditt mest lysande visitkort. Var modig och sträck ut det!